Så himla dramatiskt det låter... Men det var det som hände när jag idag äntligen tog tjuren vid hornen och masade mig iväg på ett spinningpass igen. Har ju inte tränat spinning sen jag började med Cambridge, eftersom jag inte har känt mig helt 100 % pigg. Så jag var allt lite nervös...

Men allt gick skitbra, och jag svettades som en gris :) Fick tom en aning blodsmak i munnen mitt i passet, eftersom hon kör på ganska rejält. Grymt bra pass, och jag är så glad att jag kom iväg. Jocke skulle följt med men var för trött. En stund tänkte jag också hoppa av, men nu i efterhand är jag glad att jag inte gjorde det.

Ska försöka komma iväg på onsdag på nåt pass också, och så är jag väldigt nyfiken på afrodans som går på torsdag.

Annars... Har till 99 % bestämt mig för att så smått börja avsluta Cambridgekuren. Ska trappa upp och börja äta lite mer vanlig mat nu, och träna mer. Har hållt på med sopporna i drygt 4 veckor nu, och nu känner jag att jag är nöjd. Inte med min vikt alltså, men det får räcka med soppor nu.
För mig har det varit en svältdiet, och nästintill varje dag har varit en strid. Jag känner att kroppen verkligen tar stryk av en sån här diet, och jag vill inte chansa och riskera att min hälsa far illa på nåt sätt.
Det har varit en bra kickstart, men nu är det dags att ta nästa steg!

Är trött nu, så jag ska lägga mig tidigt för en gång skull. Hörs imorgon istället!