Här hemma på dagarna så känns det numera som om jag är en gammal raspig LP-skiva som har fått ett rejält jack i sig, och bara står och maler samma sak om och om igen...
Mitt ordförråd nu för tiden består mestadels av NEJ! JAJA! INTE RÖRA! Mycket intellektuellt hög nivå :)

Men den där nedrans lilla rackarungen är ju precis överallt och pillar och grejar. 10 sekunder max på samma ställe, sen kryps det iväg i full fart mot nästa station. Puh...
Att han dessutom ska stå upp överallt gör inte heller saken bättre, för vissa saker är ju direkt olämpliga att hålla sig i. Det kan ju gå åt pipsvängen tex om man försöker resa sig upp på klinkergolvet i hallen, och ta hjälp av en tom ICA påse. Inte helt stabilt.

Nu har i alla fall alla fyra tänder där uppe äntligen spruckit igenom! Måste vara skönt för honom att det är över. Nu hoppas vi att munnen får vila lite till innan det är dags för nästa omgång.

Sitter och njuter av en kopp wienernougatkaffe. Man får passa på! Vet inte hur många koppar som blivit kalla bara för att man måste flänga runt som en hök och kolla Busen :)