Jag är inte så jättepigg och alert just för tillfället... Ögonlocken vill bara ramla ner som två tunga ridåer, och kroppen känns som en blöt disktrasa som bara vill falla ihop i ett hörn.


Har spenderat större delen av natten på soffan med Elliot, som förmodligen har öroninflammation. Sitter och väntar på att barnmedicin ska ringa upp så att vi får komma ner så snart som möjligt.
Efter en helg med en massa gråt och lite feber till och från så märkte jag igår när Elliot hade lagt sig att hans vänstra öra kladdade. Har tryckt på öronen hela helgen för att se om han reagerar, men det har han inte gjort. Inte heller har han tagit sig åt örat, så vi har nästintill uteslutit öroninflammation. Men man har ändå hört på gråten att det har varit något som har plågat honom stackaren... :(


Och nu känner jag mig som en usel mamma som inte har åkt in med honom tidigare. Men man vill väl in i det sista undvika att sitta på akuten en helg. Allra helst när det "bara" är öroninflammation, då kan man nog bli sittande tills de stänger, som vi fick göra när han var riktigt magsjuk. Inte prio 1 med andra ord.
Ja ja, han blir inte bättre av att älta det... Hoppas bara vi får en tid omedelbart!