Nu sitter vi och väntar på att middagen ska bli färdig. En riktigt svennig husmanskost blir det idag, nämligen kålpudding. Kanske inte världens kalaslördagsmiddag, men vad gott det ska bli! Vet inte när jag åt det sist. Har underbara minnen från min farmor som "alltid" gjorde kålpudding.
Resten av kvällen kommer sedan att spenderas framför TV:n med div onyttigheter. Det blir Melodifestivalen narutligtvis. Har stora förväntningar på Sarah Dawn Finer. Hennes låt låter som en riktig käftsmäll, och jag tror den kommer spöa skiten ur de andra bidragen. Vi har fusklyssnat lite på nätet, och ikväll var det faktiskt flera bra bidrag. De har uppenbarligen sparat det bästa till sist av någon märklig anledning.

Inget spännande har hänt idag. Var och storhandlade veckans middagar och så. På Maxi fick man prinsesstårta, gissa vem som knödde sig fram i kön. Det var Aftonbladet som bjöd på tårta i anledning av kronprinsessans förlovning. Jag skiter blankt i förlovningen, bara jag får tårta! Farligt med gravida kvinnor och gratis bakverk kan jag säga...

Imorgon får det bli en lugn dag. Jocke och Tindra ska åka och bowla på förmiddagen, och jag planerar inte ens att klä på mig innan de åker. Tänker slänga mig i sängen så fort de har åkt. Köpte en ny bok idag som jag ser fram emot att börja läsa.
Måste vila ryggen, den tål inte mycket nu för tiden. Bara av att åka och handla så fick jag svinont i ryggfiléerna. Fattar ni vilka delar av ryggen jag menar då? De två filéerna som sitter på varsin sida om ryggraden liksom. Där gör det fasligt ont nu. Inte kan man lägga sig på magen och få en rejäl ryggmassage heller, för då sprätter väl Elliot ut genom munnen på mig i en hiskelig fart...

Nu är kålpuddingen färdig! Luktar pruttkål i hela lägenheten. Mums!

Mina planer om att hämta Tindra i skolan, gå en sväng till 7eleven och köpa nåt mumsigt, och sedan dundra hem och slappa gick ju totalt i stöpet! När jag kom till skolan ville Tindras pojkvän följa med hem till oss. Nu sitter man här med två galningar. I och för sig så håller de sig lugna, nu tittar de på film. Om en stund ska de få spela Star wars på PS2.
Men det blir ändå inte samma sak som när man är "ensam". Då hade jag kastat mig i soffan är jag kom hem. Kan inte riktigt med det nu när vi har "gäster". Dock skulle min rygg gilla det minst lika mycket som jag...

Våren kom tillbaka idag i alla fall. De små snödropparna i rabatten utanför är så fina. Hoppas det blir en lika tidig och varm vår som förra året. Jag längtar redan tills jag kan ta fram möblerna på balkongen och sätta mig där med en kopp kaffe i lä i solen. Längtar också till fram i maj, juni då jag kan sitta där ute och Elliot kan ligga i sin korg och sova strax innanför dörren i köket. Mysigt!

Nähä, jag får väl aktivera mig på nåt sätt så att jag inte framstår som en dålig morsa...

Jaha... Helg igen. Tycker det är helg hela tiden. Men det är väl trevligt i och för sig, man ska inte klaga! Vi har inga stora planer inför den stundande ledigheten. Jocke har pratat om att ta en helg då bara han och Tindra ska hitta på saker tillsammans så att jag får en chans att vila i lugn och ro. De skulle ev åka och bowla bla, något som Tindrisen älskar.
Jag skulle verkligen uppskatta en heldag i sängen. Igår kväll hade jag så ont i magen att Jocke blev orolig och frågade om vi skulle åka in. Förvärkar är inte min grej, det har jag definitivt konstaterat. Obehagligt! Igår fick jag dessutom jävligt ont i ryggen, så jag blev nästan lite skraj att det var nåt fuffens på gång. Tog en Alvedon och i natt har jag inte känt nåt som tur är.

Åh! På onsdag har darlingen en jobbintervju förresten! Han snackade med en gubbe/kille igår, och det lät riktigt lovande. Ska hålla tummarna för att det går vägen på onsdag när de träffas. Det hade varit en sån sjuk lättnad att slippa oroa sig över detta mer. Dessutom så ligger tydligen den firman högt i toppen när det gäller löner. Ännu bättre!
Har kommit fram en hel del mindre charmiga saker när det gäller hans gamla jobb. Inget jag tänker ta upp här, men det har visat sig att saker inte har skötts snyggt på många olika områden. Lika bra att det gick som det gick kanske...

Igår när jag och Tindrisen åkte bussen in till stan för att bada så höll vi på att krocka med en bil. Och det var så nära att jag fattar fortfarande inte riktigt hur det gick att undvika.
Bussen kom i ganska hög hastighet i en lång nedförsbacke, och plötsligt svängde det ut en bil från en mindre väg. Jag skojar inte om jag säger att bussen låg helt in i röven på bilen, det kan max ha varit en meter mellan dem. Busschauffören trampade så hårt i livet han kunde på bromsen, och som tur var så gick det bra. Men det var riktigt obehagligt ändå, och jag hann tänka en massa otrevliga tankar. Tindra blev jätterädd och började nästan gråta, och resten av resan satt hon och höll sig stenhårt i min arm.

Nu ska jag slänga ihop en kaka till ikväll. Frozen cheesecake blir det - hur gött som helst!

Precis som en nyfödd bebis sover barnet mestadels av tiden. Nu kan det till och med ha REM-sömn, det vill säga den delen av sömnen som man drömmer under. Barnets lungor är nästan helt färdigutvecklade och deras alveoler är täckta med surfactant som ska hjälpa barnet att andas när det är fött.

Förutom att gråta så kan nu bebisen göra allt som en nyfödd 40 veckors bebis kan. Det börjar bli trångt om utrymme inne i livmodern, men bebisen kan fortfarande sparka och röra sig.
När bebisen är vaken så använder den sina sinnen; den lär sig alltmedan den lyssnar och känner.
Om bebisen föds denna veckan så är lungorna sannolikt starka nog att fungera utan hjälp, men den kan ändå behöva vård av specialisttränade läkare och sköterskor.


  

Nu har jag kommit hem från jobbet, och som vanligt är jag helt slut. Har inte riktigt så ont i ryggen/bäckenet som jag brukar, men det det gör ont. Behöver lägga mig raklång och sträcka ut ryggen, detta i sällskap med min lilla godispåse som jag köpte med mig hem på hemvägen.
I morse när jag sträckte på mig så fick jag sendrag som fasen i höger vad. Detta gjorde att jag spände mig i hela kroppen, och då fick jag kramp även inne i höger höft. Där som jag alltid har så himla ont. Jisses... Vilket undebart mjukt sätt att vakna på.

Här kommer det några bilder på gårdagens resultat av syslöjd hemma.

Nu går fan på torra land! Och då menar jag inte att Victoria ska gifta sig 2010, vilket intresserar mig mitt i.... Nej jag menar att jag äntligen fick fram symaskinen och alla mina tyger. Detta hände efter att jag hade somnat i badkaret och legat där i typ en timme och sovit. När jag vaknade var vattnet inte alls sådär skönt och skållhett, utan det kändes mer som om jag låg och guppade i nån äcklig, kall damm.

Sen drog jag fram min gamla oranga Huskvarnamaskin. Började med att sy två fleecefiltar, och sedan gav jag mig på tyget som skulle bli sängkläder till spjälsängen. Eftersom detta i början bara var tänkt till skötbordsdynan, så var det bannemej på håret att det räckte till ett påslakan och ett örngott.
Men! All världens syslöjdsfröknar hade gråtit blod om de hade sett mina tekniker och metoder. Jag orkar tex inte nåla tyget innan jag börjar sy, och helst vill jag slippa att sicksacka kanterna först också. Detta insåg jag dock att jag inte skulle kunna komma undan.
Till slut blev det i alla fall riktigt bra, och jag ska bara tvätta dem en snabbis innan det kan bäddas med dem. Jag bäddade ju sängen för nån vecka sedan, men jag vill nog lägga i de här nya nu när de blev så fina. Ska ta bilder på sängen sen igen när det är ombäddat.

Tog tag i köksfönstrena nu, för solen försvann ju ändå. Så länge hade man glädje av den... Nu är det skinande blanka rutor i köket också.
När jag var färdig kände jag att jag var hungrig och kokade därför två ägg som jag skulle ha på mackan med kaviar. En stor kopp te till detta. Men när jag tog första tuggan på äggmackan så var det inte alls gott med ägg, så dem pillade jag bort. Nu ligger de här i en hög på tallriken till ingen nytta. Inte mycket till äggmacka det där.

Funderar på om jag ska dra fram den där symaskinen idag. Det har ju varit så mycket snack om den fram och tillbaka. Tänkte även ta ett skumbad... Ska nog göra det först, så kan jag ligga där och slappa och samla nya krafter.

Fan, idag är det ju Fettisdagen. Jobbigt läge att jag inte längre är sugen på semlor då. Jag åt nog för många då för några veckor sedan. Men man kunde ju kanske köpa nån annan god bulle eller kaka. Eller baka... Jisses, ska jag hinna med allt det här så får jag sätta fart!

Vilken skillnad det är på morgnarna nu, det är ju faktiskt dagsljus när jag följer Tindrisen till skolan. Idag hann tom solen nästan titta fram, och nu skiner den för fulla muggar. Det kändes dessutom lite varmare i luften också, trots att det var några minusgrader ute. I rabatten utanför vårt hus såg jag små försiktiga snödroppar som börjar vakna till liv. Det kanske blir vår snart trots allt. Ibland känns det ju vansinnigt långt borta...
Den enda nackdelen jag kan komma på när solen skiner är att jag grämer ihjäl mig att jag inte kan gå ut och ta en riktigt lång promenad. Kan och kan... Jag kan ju halta iväg i sengångartempo, men det finns en överhängande risk att jag fastnar nånstans på vägen och har så ont att jag inte kan ta mig tillbaka. Dessutom ska jag ju jobba imorgon, så jag ska nog bara hålla mig i skinnet idag.

Tvättade lite bebiskläder igår. Allt är så smått, ändå är det så stort när man får på kläderna på pyret. Om det inte bor en blåvalsunge i min mage vill säga. Jag hoppas mer på en liten knubbsäl.
43 dagar kvar bara... Det är både mycket och lite på samma gång. Nu känner jag mig åtminstone inte så stressad över allt jag måste hinna, eftersom jag har betat av det mesta. Inga större projekt kvar.
Det som stressar nu är ju fortfarande Jockes jobbsituation. Inget nytt på den fronten, och dagarna bara rinner iväg. De där två månaderna som han får vanlig lön försvinner snart. Vill inte ens fantisera om hur det blir sen. Jag vill ju verkligen inte att han ska behöva jobba i Stockholm när Elliot är född. Det vore rena mardrömmen...

Nu har jag putsat några fönster här hemma. Inte alla, det orkar jag inte på en gång, så jag betar av några om dagen tänkte jag. Det är kul att se hur rent det blir när man har gjort det. Inte lika kul om ett par veckor när de återigen är alldeles gringliga. Men det stillar i alla fall mitt städsinne en stund. Om några veckor är jag dessutom alldeles för fet för att orka bry mig.
Nu tänkte jag dra igång maten och sen är det dags att hämta Tindris i skolan. Idag ska jag göra timjankyckling med fransk senap. Låter hur gott som helst.

Har haft en bra helg. Ganska lugn, inga stora äventyr. I fredags blev det pizza och Let´s dance med darlingen. En lugn och mysig hemmakväll. Lördagen innehöll veckans storhandling, och så var vi och hämtade den fantastiskt roliga babyboxen från Babyproffsen.

Jag måste ju verkligen försöka tygla mina shoppingbegär nu när vi liksom sitter lite i skiten med jobb och pengar. Tur att det mesta är köpt i bebisväg i alla fall. Tänk om vi hade lyssnat på alla kloka råd och väntat tills nu med att börja handla. Då hade jag fått dra runt Elliot i en brun pappkartong som jag hade klistrat fast låtsashjul på.

Beställde i alla fall en liten gemensam present till mig och darlingen nyss från CdOn. En mamma-pappabok som man ska fylla i från varsitt håll. Den blir kul att ha som minne om några år, särskilt eftersom detta är Jockes första barn. Tråkigt att jag inte har en sån från när jag väntade Tindra, men men...

Idag kommer det bli en jobbig dag, det känner jag på mig. Efter ännu en toalettstafett så väcktes jag brutalt runt femtiden av att tredje världskriget bröt ut. Ja man kunde fan inte tro nåt annat, världens oväsen och liv utanför på gården.
Insåg efter en stund att det inte var tyskarna, utan bara plogbilarna som hade fått rascha och plogade snö för glatta livet. Jisses tänkte jag, det måste ha toksnöat under natten, så som de kör fram och tillbaka som om det gällde livet. Men när jag vaknade och tittade ut så var det väl en 3 cm på marken kanske. Är det verkligen nån idé att väcke ett helt bostadsområde för det lilla snötäcket?! Nej kom tillbaka när vi snackar en halvmeter!

Idag är Tindris hemma från skolan. Hon är slemmig och rosslig i halsen, så jag tyckte det var bättre att hon fick en dag inomhus i värmen. Svårt att ta det lugnt när hon är i skolan, då blir hon ju så uppjagad av alla kompisar. Bättre att stanna hemma och sitta under en filt och dricka te med mig. Ska nog göra lite pannkakor till lunch också.

Ser nu att det har börjat snöa ymnigt igen. Kanske kommer tyskarna tillbaka... Ingen idé med andra ord att försöka vila middag.

Nu fungerar barnets fem sinnen och han kan också vrida på huvudet. Alla inre organ fortsätter att mogna, tånaglarna är färdiga och huvudhåret fortsätter att växa. Barnet sover ca 90-95 % av tiden - men under de vakna perioderna tränar det på att öppna och stänga sina ögon.

Nu tränar barnet aktivt på att svälja och kissar cirka en halv liter om dagen. Fostervattnet byts ut var tredje timme. Det svalda fostervattnet lagras som mekonium, babyns första avföring, som kommer ut under de första timmarna efter födseln.
Under den här perioden rör bebisen sig mer och kraftfullare än någonsin. Kommande veckor bli utrymmet att röra sig allt mindre, och den så kallade fosterställningen blir den enda möjliga.

Nu kontrollerar barnet själv sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. På pojkar kommer nu testiklarna ner i pungen från att ha varit i ljumsken.


  

Lille Elliot måste vara en ivrig och ambitiös lite pojke som kör andningsövningar dagarna långa. Den där hickan känner jag av ofta. Å andra sidan är det väl bara bra att han övar sig på att andas så att han kan det när han kommer ut.

Den där Carolina är allt en pingla! Nu har jag fått en award från henne. Tack så hemskt mycket, det värmer verkligen!

Ni kan ju gissa hur mycket jag har sytt eftersom jag nu gör inlägg nr 327 idag. Jag hittar liksom en massa bra andra saker som jag kan göra istället för att ta fram symaskinen. Usch, det blir inget syande idag, är inte alls sugen. Måste ju ta alla mått och så på sängkläderna också så jag vet hur stort allt är. Det orkar jag helt enkelt inte. Känner mig helt orkeslös idag och funderar faktiskt på att bara lägga mig i soffan nu. Bara jag inte håller på att bli sjuk...

Måste äta nån lunch också, sen blir det soffan känner jag. Allt för att slippa sy hahahaha!!

Nyss uppkommen ur ett gigantiskt skumbad. Det är så jäkla skönt! Har helt fått dille på att bada nu för tiden, det är väldigt avslappnande. Helst ska badkaret svämma över av skum också.


  

Idag ska Jocke och hans arbetskompisar till facket och Arbetsförmedlingen för att ha möte om den närmaste framtiden. Igår när han kom hem släppte han bomben att det kan dröja minst tre veckor till de får några pengar. Inte riktigt vad man hade räknat med, i och med att det är lön nästa vecka. Ska våra pengar räcka en hel månad till?? Skrattretande...
Usch, vilken jävla sits vi har hamnat i. Även om man vill tänka positivt så maler detta i bakhuvudet hela tiden. Jag som är kontrollfreak måste ju vet att vi har koll på läget framöver, vilket vi inte alls har nu. Vi vet ingenting, allt kan barka käpprätt åt h-vete. Muntert...

Nej nu ska jag inte sitta här och förvandla detta till en dyster deppblogg. Tråkigt för er som läser...

Natten har varit som en enda lång toalettstafett. Jag brukar klara mig med ett toabesök under natten, men i natt var det snarare ett i timmen. Jobbigt, men bara att vänja sig antar jag. Om några månader är det amningsstafett istället.
Så fort jag har varit i upprätt läge verkar Elliot tro att det är dags att vakna, för när jag lägger mig igen så är han inte alls med på noterna på en lång, lång stund. Inte lätt lille killen, hur ska han veta vad som är upp, ner, natt eller dag??

Såg någon den bisarra dokumentären igår på kanal 5? Kvinnor som födde barn hemma utan minsta hjälp av sjukvården, dvs ingen barnmorska som närvarade eller nåt i den vägen. Jag kan inte i ord uttrycka hur vansinnigt idiotiskt och ansvarslöst det är. Flera av dem ville föda hemma pga dåliga erfarenheter av tidigare förlossningar på sjukhus. Ja det är klart att den enda lösningen då är att föda ensam hemma i en liten barnbassäng, med familjen som tittar på och assisterar.
Det låter hemskt och kallt att säga, men jag önskade nästan att det skulle tillstöta komplikationer. Visst, folk föder barn på potatisåkrar eller risfält runt om i världen, och förr var det alltid så. Men så dör också både barn och mammor pga komplikationer och brist på kunskap. Varför vill man ens riskera det idag år 2009?!
Nej tack, det där är inget för mig!

Nu ska jag tappa upp ett varmt bad och sätta på musik på hög volym och bara ligga och slappa.

I brist på sysselsättning igår kväll sydde jag ett litet hjärta till Elliot som jag har satt uppe på hans kudde i spjälsängen.


E:et blev kanske inte så lyckat, men det får duga. Kan sy fler roliga figurer som jag kan lägga i hans säng.

Vad skönt det är att det är ljust nu på morgonen när man ska följa Tindra till skolan. För någon vecka sedan var det ju fortfarande mörkt och jävligt. Nu är det ljust, och man blir lite piggare. Idag tog det däremot emot att gå ut när jag såg hela minus 11.5 på termometern. Benen var som två isblock när jag kom hem.

När Tindra var mindre och fortfarande satt i vagnen så frös hon alltid om ögonen när det var kallt. Så på vintern fick vi lägga en filt rakt över ansiktet på henne, annars började hon grina. Sen låg hon där under, nöjd och varm om sina ögon.. Hahaha, barn alltså...

Nu har jag bäddat spjälis! Tom det var jobbigt, för först skulle Elliot (kan lika gärna börja kalla honom för det offentligt nu) göra tappra försök att sträcka ut sin fulla längd inne i min mage. Inte så lyckat tyckte jag nog, det var mycket obehagligt. Det spände som fasen både uppåt och neråt i magen, som om huden skulle spricka. Sen kom sammandragningarna och magen blev stenhård. Det är heller inte så skönt, så det tog sin modiga tid att bädda färdigt. Men till slut var jag klar, och det blev så mysigt så.


       

Sådär, nu har jag sovit ett par timmar. Känner mig lite mer som en människa, men skulle nog ändå kunna sova ännu mer. Men nu kändes det som att det var dags att gå upp och äta om inte annat. Kanske även göra nån nytta här hemma. Å andra sidan fastnade jag  ju här nu, så vi får väl se hur det blir med det...
Det blev i alla fall aningen bättre i rygg och bäcken. När jag hade lämnat Tindra i skolan imorse var det knappt att jag kunde ta mig hem. Det gick verkligen inte undan kan jag lova!

Imorgon tänkte jag börja nedräkningen här på bloggen. Då får ni hänga med!

Jaha, ännu en morgon då man vaknar vid fem och inte kan somna om. Halv sex ringer Jockes klocka, och medans han gör sig redo för jobbet kan jag definitivt inte sova. Även om jag har en hel timme på mig sen innan vi ska upp så verkar jag få någon slags psykisk blockering och kan under inga omständigheter somna om. Vid enstaka tillfällen har det hänt att jag somnat om en kvart innan min klocka ringer. Stor idé...

Natten har varit rena tortyren. Fy f*n vad ont jag har haft. Det spelar ingen roll hur jag ligger, efter tio minuter gör det så ont att jag inte står ut. Då kommer nästa utmaning, att vända sig utan att skrika högt.
Att jag dessutom måste börja krafsa efter mina öronproppar i tid och otid gör ju inte saken bättre. Varför måste Jocke utveckla grav snarkning nu när jag verkligen behöver sova?! Att försöka putta på honom för att få honom att ändra sovställning är likvärt med att ensam försöka rädda en strandad blåval. Han är totalt avdäckad, inget i världen kan få liv i honom. När man knör på honom så är det som en stor degklump som liksom bara rinner tillbaka...

Idag blir det inga stora aktiviteter. Ska bädda spjälsängen kanske och tvätta nån maskin. Sen blir det vila. Ska nog ta det i omvänd ordning nu när jag tänker efter...

Nu ska jag gå och lägga mig med en vild cola-påverkad bebis i magen. Har blivit några glas för mycket ikväll, och det märks på lillkillen. Han dansar rumba nu. Får väl ligga och läsa och se om han tröttnar snart.
I morse väckte vi honom med Jockes alarmsignal på mobilen. Han vaknade inte när jag vaknade, så vi gjorde ett experiment. Eftersom han alltid vaknar när Jockes klocka ringer så provade vi det idag också. Vi lät den ringa några omgångar och sedan väntade vi en stund. Jo men visst, plötsligt så vaknade även minstingen i familjen. Lite bök och stök och stretch och tänj, sen var han redo för denna dagen.

Ska blogga mer i morgon, har ju varit lite dålig med det i helgen. Uppdatering lovas under morgondagen.

Om jag ska ha fler barn så ska jag under nästa graviditet definitivt bosätta mig de nio månaderna under en hemlig sten i skogen, där ingen kan hitta mig. Ingen som kan få mina hormoner att köra tjurrusning, eller något annat som helst som kan störa mig. Nu känner jag nämligen att jag är som en tickande bomb. Så fort jag öppnar munnen så hör jag att jag är arg och gapar och håller på.
Lämna mig i fred, utmana inte ödet!!

Barnets proportioner påminner mer och mer om ett barn som är fött, huvudet är nästan 8 cm i diameter och fötterna knappt 6 cm. Hjärnan växer sig större och börjar få allt djupare veck för att få plats. Barnets hud som tidigare varit skrynklig börjar nu fyllas ut med fett och slätas ut.

Generellt har barnets kropp vuxit klart, men det behöver fortfarande gå upp i vikt. Hjärnan lägger in en högre växel nu i slutet, för att hinna växa färdigt. Bebisens matsmältningssystem är nu nästan färdigutvecklat.
Nu omges bebisen av ungefär en liter fostervatten, men det blir mindre när den blir större och det blir trångt.
Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar lungorna, genom att "andas" ner fostervatten i dem.

Idag blir det mamma-dotterdag. Tindra och jag ska ju gå på bio och även käka på McDonlads som jag lovat henne. Inte mig emot, det funkar alltid med en hamburgare.

Imorse hörde jag hur Tindra vaknade strax efter åtta. Men istället för att komma in och väcka mig med tjo och tjim så hörde jag hur hon började leka i sitt rum. Förstod att det Littlest Pet shopdjuren hon lekte med, det hördes på röstläget och konversationen.
Jag slumrade om och vaknade vid nio. Tänkte busa med Tindra och ringde därför till hemtelefonen från min mobil. Men istället för att svara kom hon inspringandes till mig med hemtelefonen, så det buset funkade inte som jag hade tänkt mig.
Nu har vi precis ätit frukost och sitter och bara gottar oss i pyamas.

Imorgon kväll ska Jocke ut med några kompisar, så då blir det tjejkväll också. Blir väl Let´s dance för min del, men Tindra brukar bara vara intresserad av att se Magnus Samuelsson. Jag får väl locka och muta henne med popcorn.

Dags att slänga in en maskin med tvätt! Lika kul och upplyftande som vanligt.

Skrev ju tidigare att jag kände mig på dåligt humör, och att det nog fick bli sängen tidigt ikväll. Istället blev det utpsykning av min stackars sambo, som nu han har gått och lagt sig. Han fick en utskällning om att han går mig på nerverna stackaren... Och han vet tydligen bättre vid det här laget än att stanna och fightas, så han flydde fältet.

Fan alltså, de här dåliga sömnlösa nätterna tär på kroppen alltså. Jag har ingen ork alls och vi ska inte tala om tålamodet. Det är tråkigt, för jag kan ju inte hjälpa det. Ja ja, vi är i alla fall på slutspurten nu, snart ser vi mållinjen. Bara att bita ihop den sista tiden.

Kanske ska jag trösta mig med en Dubbelnougat??

När man går runt och är höggravid och väntar på dagen då ens egen bebis ska ploppa ut, så blir man lite extra sjuk när man träffar andra människors små rosa knyten.
Hade en kompis här hemma på fika idag, och med sig hade hon dottern som var 5 veckor gammal. Sicken liten, liten varelse. Jag slutar aldrig att förundras över hur små de faktiskt är i början.
När de hade gått hem blev jag så himla bebissjuk att jag var tvungen att tvätta sängkläderna till spjälsängen så att jag kan bädda den.

Imorgon står det biobesök med Tindrisen på listan att göra. Vi ska se Chihuahuan från Beverly Hills efter önskemål från Tindra. Får väl se om jag kan hålla mig vaken hela filmen. Det brukar ju lyckas bara man har något att äta på hela tiden.
Har lovat henne att käka på gula måsen också före filmen.
Vi har verkligen inte levt upp till ordet Sportlov. Snarare tvärtom, vi har väl degat som aldrig förr denna veckan. Tindra går upp vid 8 och sätter på barnprogram, och sen masar jag mig upp vid halv tio. Pyamasen åker inte av förrän ett par timmar senare. Men det är det som är skönt när man är ledig, att slippa morgonstress.

Vet inte vad jag ska sysselsätta mig med ikväll. Känner mig sur och lättretlig, så kanske är det bäst lägga sig ensam i sovrummet och morra en stund.

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av dagens graviddementa händelse.

Var och handlade med mina föräldrar på Coop. Handlade inte supermycket, men en del matvaror som behövdes hem. När jag hade betalat gick jag till mamma som stod en bit bort. Jag berättade för henne att det var så konstigt, för jag kom liksom inte ihåg att jag hade tagit upp pengar ur plånboken när jag skulle betala. Jag fick ju rätt växel tillbaka och så, men själva momentet där jag tar upp cash var som om det aldrig hade hänt. Bara detta var ju lite skrämmande...

Efter en sväng på IKEA åkte vi sedan hem. När jag skulle lasta ur mina saker ur bilen så insåg vi strax att min matpåse inte fanns där. För ett ögonblick stog vi som ett par fån och tittade, innan vi verkligen kom fram till slutsatsen att den verkligen inte var där.
Och inte blev jag något klokare av var den kunde vara heller. Funderade och funderade, och var tämligen säker på att jag ändå hade haft den med mig ut från Coop.
Eftersom pappa ändå skulle tillbaka i ett ärende så skulle de gå in på Coop och kolla om någon hade hittat min påse.

Jomen visst ser ni. Jag hade tydligen inte ens packat ner maten i påsen, utan bara betalat och gått ifrån kassan. Antagligen så förbryllad över betalningsmomentet att jag helt glömde av sakerna jag hade betalat för. Herregud, vad ska man säga?!
Det blir fan ta mig snart utegångsförbud på mig! Eller så får jag ansöka om personlig assistent.

Igår var jag hos barnmorskan. När jag kom dit var det en annan än min vanliga, då hon var hemma med sina barn under sportlovet. Hon var också jätteduktig och trevlig, men nackdelen var ju att hon inte alls var insatt i just mina siffror, värden osv.
Alla prover var fortfarande bra, blodtrycket en aning högre än sist, men fortfarande normalt. Sen var det dags för den brutala vägningen. Jag ställde mig på vågen och meddelade resultatet till barnmorskan. Eftersom hon inte visste vad jag vägt tidigare så frågade hon mig och jag svarade vad jag hade vägt in mig på första gången, plus vad jag vägde sist. Snabbt insåg jag att jag hade gått upp 13 kg totalt hittills! Och bara på en månad så hade jag gått upp 7 kg! Jag blev helt paff, för jag tycker ju att magen är liten, plus att jag inte har en massa vätska i kroppen än. Barnmorskan sa tom till mig att nu kanske jag ska börja tänka på vad jag äter.

Detta malde i huvudet på mig hela vägen hem sen. 7 kg på en månad, det är ju fan nästan 2 kg i veckan, är det ens fysiskt genomförbart?!
När jag kom hem och skulle skriva in alla värden i min almanacka så såg jag något uppiggande. De siffror jag hade sagt till barnmorskan stämde inte alls. Jag sa en vikt till henne, men i själva verket vägde jag faktiskt 4 kg mer än det när jag vägde in mig. Vet inte var jag fick allt ifrån när jag satt där, för inget av det jag sa stämde. Så summan av kardemumman blev att jag nu gått upp total 9 kg. Det känns helt ok, jag är nöjd med det och firade detta genom att slänga i mig en Delicatoboll som jag hade hemma.

Dessutom fick jag svar på mitt senaste hepatit c prov. Resultatet är fortfarande detsamma, men eftersom det nu ha gått så lång tid så hade läkaren sagt att det bara är en kemisk reaktion under graviditeten, och att jag kan glömma det. Jag har alltså inte hepatit c, det var ändå en liten lättnad!

Hej!

Dåligt med uppdatering här i helgen, då vi håller på och målar om i vardagsrummet. Idag ska vi dänga på den riktiga färgen, hoppas det blir bra.
Däremot kunde jag snabbt konstatera igår att vi kanske inte skulle ha väntat med att måla om till jag var i graviditetsvecka 30. Om vi hade gjort det tidigare så hade Jocke sluppit en massa suck och stön från mig i alla fall. Jobbigt när magen var i vägen hela tiden. Tjabo gjorde sitt genom att sparka åt alla håll och kanter.

TV:n är tillfälligt inflyttad i sovrummet, så det blev Melodifestival i sängen. Lika bra det, för det var ungefär lika underhållande som att sova. Sicken skit...
Somnade ganska fort efter det. Humlan i örat tycks ha tagit paus för tillfället. Nu har jag bara lock för öronen, men hellre det än det där surrandet.

Nu är det dags för frukost innan vi ska sätta fart att jobba igen. Sjka ta bilder så ni får se före och efter. En del nya möbler ska införskaffas från IKEA också, men det får nog bli på nästa lön.

Igår fick jag vackert lägga mig med humlan som surrade bakom trumhinnan. Läste och läste i min bok tills jag blev dödstrött, och lyckades faktiskt somna efter ett tag trots surrandet.
Vaknade mitt i natten för den obligatoriska gravidkissen, och då var humlan borta!! Jippie! Och nu på morgonen när jag vaknade hör jag fortfarande ingen humla. Det är så himla skönt, men vi får väl se hur länge det håller i sig.

Vi ska strax ge oss iväg för att handla färg till vardagsrummet som ska målas om i helgen. Jocke ska även kolla på glasögon, eftersom han nu på äldre dagar har gått och blivit synskadad på riktigt. Med andra ord, när han sedan får sina glasögon finns ju inga ursäkter för att inte städa och tvätta. Då måste han ju se allt som behöver städas här hemma.
Nej nu måste jag fixa iordning mig så vi kommer iväg. Vi hörs senare!

... och går upp på vinden. Om vi hade haft nån vind alltså. Det här förbannade öronsusandet tar död på mig!!! Jag blir psykiskt labil för fan!!
Läkaren såg inget konstigt när han tittade in, en aning rött i hörselgången bara, men det är ju inget som ska få det att surra som ett fett bi i örat på mig. Fick örondroppar som jag ska prova. Nu har det surrat hela dagen, och idag har varken Alvedon eller Sinova hjälpt. Känner på mig att en gråtattack kommer vara oundviklig ikväll när jag ska sova om det fortsätter så här.
Det kan vara slemhinnor i mellanörat som spökar nu under graviditeten sa läkaren. Men hallå, betyder det att detta kan sitta i i hela nio veckor till?? Nähahaha, skulle inte tro det!

Nu ska jag och Tindra slänga oss i soffan framför en film. Jag måste få vila lite, känner mig helt på bristningsgränsen nu...

Igår var den tillbaka igen. Den tillfälliga tinitusen. Det var som att trycka på en ON-knapp, så plötsligt kom det igår vid 21-tiden. BZZZZZZ....... Dessutom tog det till riktigt jävla ordentligt igår, och var inga korta toner, utan en enda lång baston som aldrig tog slut. Tog Alvedon och Sinova, men utan resultat. Till slut fick jag lyssna på musik i det örat som surrade, för annars hade jag blivit fullkomligt galen. Somnade nästan till, och efter ca 1.5 tim så hade ljudet i alla fall dämpat sig så pass att jag kunde ta ut hörluren.
Imorse när jag vaknade så var ljudet borta, Gudskelov! Men så här kan jag ju inte ha det, så jag har fått tid på VC idag kl 11. Måste kolla upp det. Sköterskan sa att det kan vara vätska bakom trumhinnan som spökar. Vi får se vad farbror doktorn säger när han kikar in.

Här har det då kommit mer snö, men naturligtvis blöt sådan. SKITVÄDER! Igår när jag hämtade Tindrisen i skolan så var hon som en dränkt katt. Som om någon hade spolat ner henne i toaletten.
Idag ska jag hämta henne tidigt, redan efter lunch, och så ska vi hem och baka lite innan hon ska med sin pappa till Skåne.
För mig och darlingen står målning av vardagsrum på dagordningen i helgen. Är verkligen inte alls sugen, men jag vill ha det gjort innan Tjabo kommer. Tål inte att se de här gallgröna väggarna mer.

Nu ska jag hoppa i duschen så att håret hinner torka innan jag ska till läkaren. Annars får man ju hjärnhinneinflammation, det visste ni väl?!

Idag har det varit en väldigt grå dag som bara har flytit på utan några spännande händelser. Satt och surfade i förmiddags när mina föräldrar ringde och frågade om jag ville följa med in till stan. I brist på annat och för att inte fastna framför datorn hela dagen så hängde jag på, trots att jag inte hade några som helst ärenden att göra.
Det jag gjorde i stan var att äta en cheeseburgare och en vaniljshake på McDonalds, och så köpte jag varsin semla till Tindris och mig som vi åt när vi kom hem.

Nu leker Tindra i sitt rum med alla sina Pet shopdjur, och jag sitter här och gäspar. Ikväll kommer ett par kompisar på fika med sina tre barn. Får ta och rycka upp mig så jag inte är helt apatisk när de kommer. Hinner kanske vila en stund på soffan innan.

Fick hem tre paket med bebiskläder från Tradera idag också. Nu har vi så vi klarar oss ett tag framöver. Idag var det mest byxor som kom, det var det vi hade dåligt med. Alla kläderna var jättefina, och jag bara älskar de där små plyschbrallorna!

Fick ännu en utmaning på halsen, denna gången av Carolina.  Jag skulle gå in där mina bilder ligger på datorn, gå in i mapp sex och välja bild sex.

Jag vinner minsann aldrig i Alfapet online! Känner mig som värsta analfabeten när jag spelar mot vissa Einsteins som inte gör nåt annat än läser ordlexikon hela dagarna. Äh... Skitspel är vad det är. Men jag tänker inte ge mig förrän jag vinner några omgångar!

Har precis gått igenom sakerna jag köpte i Ullared. Dvs ryckt upp alla bebiskläder ur plasten och petat och grejat med dem. Och än en gång förvånats över hur jäkla billigt det var!


  

Tänk att lite shopping kan få en på så gott humör! Nyss hemkommen från Ullared med knökfulla påsar och en massa braiga saker. Ska ta bilder på allt och visa er, men nu måste jag kasta mig i soffan och kolla på mitt favoritprogran Mannen som talar med hundar.
Återkommer med bilder på mina bebisfynd!

Jag tror inte jag kommer jobba mer nu... Varje gång jag jobbar så inträffar det en smärre världskatastrof, och sushi verkar vara det enda som folk kan komma åt att äta. Resultatet blir naturligtvis kaos och konstant stress. Att på fyra timmar inte ens hinna dricka lite, än mindre äta, när man är gravid i sjunde månaden är inte direkt det ultimata. Nu har jag dessutom så förbannat ont i ryggen och bäckenet att jag inte riktigt vet var jag ska ta vägen.
Stackars lille Tjabo, han fick nog en överdos av mina stresshormoner idag. Så bra pengar är det inte så att det är värt det faktiskt.

Den här låten spelar jag på högsta volym hemma för mig och Tjabo nu för tiden! Rockar som fasen, och de gamla Tom Cruise-klippen är ju bara grädde på moset :)

Februari månad har verkligen bjudit på en härlig, uppiggande start. Kallt som attan, men soligt och klarblå himmel. Det ska inte mer till för att pigga upp en efter en mörk, regning höst och vinter.

Har precis ätit min kalla mannagrynsgröt. Ni behöver inte tycka synd om mig, för det är jag själv som vill ha gröten kall ju. Häller upp den i skålen när den är klar och sen får den stå där tills den kallnat.
Ska surfa runt lite, och om en timme ungefär bär det av ner till jobbet. Ska göra sushi i 5 timmar idag. Räknar med att det blir hyfsat lugnt, det är en kall måndag. Folk kanske föredrar varm mat, plus att måndagar över lag är ganska lugna.
Ska ta med mat hem till mig och Tindra när jag slutar, eftersom Jocke ska på spinning med Tindras pappa. På tiden att soffpotatisarna kommer igång med det där nu. Det har liksom varit mycket snack och liten verkstad länge nu!

Är så nöjd med spjälsängen förresten, det blev så fint! Imorse kikade jag ner igen och låtsades att det låg en liten skrikande Elliot där. Mysigt ♥ Kan knappt bärga mig till den lille skrutten kommer. Det blir en massa nya erfarenheter med en liten kille i familjen. Jag har redan börjat planera hur blöjbytena ska se ut så att jag slipper bli urinerad på hahaha!!!

I natt vaknade jag vid 5.30... Ja det är natt för mig! Vaknade av att jag hörde någon i huset spelade jättehög musik och att basen dunkade i mina trumhinnor. Jag hörde inte själva musiken, utan bara det där jobbiga basdunket. Hur jag än vände och vred på mig i sängen så trängde ljudet igenom. Jag provade även med öronproppar, men det funkade inte ändå. Gick upp och försökte analysera varifrån ljudet kom, men blev inte klokare.

Plötsligt insåg jag till min fasa att det var i mitt högra öra som det susade/dunkade. Det gjorde inte ont, men ljudet var där konstant, pulserande. Tänkte att om jag drack lite vatten så kanske det skulle släppa, men ack nej. Försökte lägga mig och se på TV för att få ett ljud att lyssna på, men dunkandet var alldeles för högt och störande.
Började nästan gråta och var övertygad om att jag av okänd anledning hade fått tinnitus. Varför man nu skulle få det bara så där mitt i natten, men det verkade ju inte bättre. Bara på den timmen jag var vaken så höll jag på att få ett psykbryt.
Till slut tryckte jag i mig en alvedon plus två Sinova, och la mig i soffan framför TV:n igen. Det började avta såpass att jag kunde somna, och när jag vaknade imorse var det borta. Dock hade jag aningen ont i örat, och det är ljudkänsligt igen, så jag måste nog gå och kolla upp det här i veckan. Har ju haft lite ont från och till länge nu.

Imorgon ska jag jobba, inget jag ser fram emot med min rygg. Men tänkte att det blir lite mer pengar att ta med till Ullared på tisdag då jag ev ska åka dit med mina föräldrar.

Nu ska jag nog lägga mig och ta igen lite sömn. Ha en fortsatt skön söndag!

Nu har det varit dåligt med uppdatering här på ett dygn. Har varit så himla busy. I wish...

Igår var vi i alla fall ute och åt och firade min pappa som gått i pension. Jättetrevligt och mycket god mat! Min bror och jag hette restaurangen, och de hade lite Medelhavsinspirerat kök. Åt friterad fetaost med tzatziki till förrätt, och det är så himmelskt gott! Till huvudrätt tog jag grillad oxfilé på spett. Lika gott det.
Skulle ta bilder på maten och fresta er, men jag kom inte längre än till förrätten. När huvudrätten kom in kastade jag mig över den som en dreglande varulv, och hade hunnit äta hälften innan jag kom på att jag skulle fotat tallriken. Jaja...

När vi kom hem igår på kvällen hittade jag en spjälsäng på Blocket som såg jättefin ut. Klockan var ju ganska mycket, så jag messade tjejen, och hon lovade att hålla den till oss idag.
Hade inga jättehöga förväntningar på att den skulle vara fin, efter det förra missödet. Uppenbarligen har ju folk olika åsikter om vad fint skick innebär. Men jag tröstade mig med att jag personligen skulle följa med denna gången och avgöra på plats.
Sängen var jättefin, ett par små små skav, men det är snabbt fixat med en liten dutt vit färg. En jättetjock bäddmadrass fick vi med också, så vi gjorde verkligen ett fynd för 450 kr!
När jag kom hem och kikade på Blocket igen såg jag att den första sängen var ute igen. De får inte sålt den verkar det som, och jag undrar varför...? Den platsar bättre på tippen än i ett barnrum.