... kaffe och en liten tår i ögat.


Ramlade för en tid sedan in på en blogg som jag sedan dess har följt. Flera gånger har jag tänkt att jag inte ska fortsätta läsa den, för den berör mig så illa och djupt. Jag får så ont i både hjärta och själ när jag läser den... Men ändå fortsätter jag att läsa. Varför? Jag vet inte... Det är ett människoöde, ett familjeöde, som kan drabba precis vem som helst.


Och det är förmodligen därför jag blir så illa berörd att jag ibland börjar gråta när jag läser bloggen. Inte för att jag personligen känner familjen, men för att man blir så brutalt påmind om vad som finns där ute... Tänk om det hade varit vi? Tänk om det händer oss?


Det är en jättefin blogg, och om ni vill läsa så hittar ni den HÄR.


Ta hand om era nära och kära och ta aldrig något för givet...