LAGOM ÄR BÄST
2009-02-04, 11:37:35 / Kategori: Allmänt
Herregud vad jag har sovit i natt. Som en drogad björn. Har inte varit uppe en enda gång på toaletten, eller vaknat av att det gör ont när jag vänder mig i sängen. Fattar ingenting... Vaknade lite lätt när Jockes klocka ringde, men när han hade gått somnade jag om igen som en gris och vaknade nu vid elva. Så skönt att få sova ut! Men så märkligt ovanligt det var att få göra det.
Med en gång när jag vaknade blev jag däremot lite rädd, för jag har inte vaknat en enda gång av att jag har känt Tjabo rumstrera runt i magen. Inte ens när jag vaknade och sträckte på mig gjorde han nåt livstecken ifrån sig som han brukar. Puttade och tryckte på magen som var helt mjuk, jag kunde inte ens känna honom. Hann naturligtvis bli skiträdd och trodde han hade dött under natten innan han gjorde mig glad och lugn igen genom en puff och sen några sparkar.
Jäkla unge... Kan det inte vara något mitt emellan kampsportssparkar och total stillhet?
Tindra var ett sånt himla tacksamt barn när hon var liten, och är det nog fortfarande om man jämför med många andra. Vi utsattes aldrig för smörgåsar i DVD-spelaren, telefoner i toaletten, gamla tuggumin eller skräp från marken i munnen osv osv. Hon var liksom nöjd med sin tillvaro utan att behöva ställa till med en massa fanskap.
Hon var dessutom inte gammal när hon började sova hela nätterna igenom. Det var kanske i samma veva som jag slutade amma henne.
Men nånting i mitt bakhuvud säger att Tjabo här kommer vara den raka motsatsen. Om Tindra är svart så är han vitt. Som att vända en hand. Kanske får man denna gången igen allt för sina synder. En totalt sjövild liten kille som är högt och lågt på samma gång. Puh... Måste nog vila en stund till när jag tänker på det...
Med en gång när jag vaknade blev jag däremot lite rädd, för jag har inte vaknat en enda gång av att jag har känt Tjabo rumstrera runt i magen. Inte ens när jag vaknade och sträckte på mig gjorde han nåt livstecken ifrån sig som han brukar. Puttade och tryckte på magen som var helt mjuk, jag kunde inte ens känna honom. Hann naturligtvis bli skiträdd och trodde han hade dött under natten innan han gjorde mig glad och lugn igen genom en puff och sen några sparkar.
Jäkla unge... Kan det inte vara något mitt emellan kampsportssparkar och total stillhet?
Tindra var ett sånt himla tacksamt barn när hon var liten, och är det nog fortfarande om man jämför med många andra. Vi utsattes aldrig för smörgåsar i DVD-spelaren, telefoner i toaletten, gamla tuggumin eller skräp från marken i munnen osv osv. Hon var liksom nöjd med sin tillvaro utan att behöva ställa till med en massa fanskap.
Hon var dessutom inte gammal när hon började sova hela nätterna igenom. Det var kanske i samma veva som jag slutade amma henne.
Men nånting i mitt bakhuvud säger att Tjabo här kommer vara den raka motsatsen. Om Tindra är svart så är han vitt. Som att vända en hand. Kanske får man denna gången igen allt för sina synder. En totalt sjövild liten kille som är högt och lågt på samma gång. Puh... Måste nog vila en stund till när jag tänker på det...
Steffen
BLOGG: http://tindras-pappa.blogspot.com
2009-02-04 / 12:35:16
Ensam syndar hon kanske inte.... Men hon har ju "tvättat" kläder och rivit upp vårlökar bland annat med sin kusin:-P
Carolina
BLOGG: http://carolina1979.blogg.se/
2009-02-04 / 13:06:11
Åh, det låter som en helt underbar natt!