Jag är... eller inbillar mig i alla fall att jag är en väldigt principfast människa. Vissa saker gör man helt enkelt inte! Det behöver inte vara några världsomvälvande händelser, men... vissa saker gör man bara inte helt enkelt.

Men däremot är jag übermesig och vågar inte alltid säga till heller, trots att folk kan göra saker som irriterar mig så att jag kokar inombords. Varför är jag sån? Har jag verkligen inte tillräckligt med "balls" att säga vad jag tycker?! Obviously not...

Kan vara en sån bagatell som hände för ett tag sedan i mataffären. En gammal tanta som bara helt utan att blinka klämde sig in före mig och barnen i kön, för hon hade ju "bara" ett knippe gräslök. Hon inte så mycket som sneglade i ögonvrån på mig för att se om det var ok, utan ställde sig före oss som om vi inte fanns där.

Och det är inte det att jag dör av att jag får vänta en minut längre innan det är min tur. Det handlar om hyfs och princip, oavsett vilken ålder man är i. Kärring... Jag skulle bara sagt till henne att kön börjar efter mig. Istället stog jag och fick ett gravt anfall av tourettes inombords...