Förtydligande!
Innerst inne, så tycker nog mitt hjärta synd om dem. För skulle valet varit enkelt för dem på den där vägen, så hade väl ingen tveklöst tagit fel väg?
Och som någon av er skrev, det är klart att det är en trygghet för dem. Det är det enda liv de känner till nu, spriten och suparkompisarna.
Det jag menar är att det är synd om dem för att det egentligen inte är ett liv som någon i slutänden borde förtjänat.
Alla har olika mycket och olika sorters bagage med sig. Och det kanske bara handlar om ren och skär jävla otur?!
Och jag håller fullständigt med om att de inte bara borde få pengar utmatade en gång i månaden, som enbart går åt till alkohol. Man borde ta tag i repet i den änden man får grepp - dvs missbruksvården!
Som sagt - svårt, svårt, svårt!!! Men intressant att höra era åsikter och få andra människors syn på saken.
J U L I E
hehe kul att du gillade d... Jag som tycker att din design här är mkt finare så vill du byta :p
Jag började bara genom att göra en header i photoshop och därefter provade jag mig fram med färger och koder :)
Tina
Igår kom dom fina armbanden med posten och dom va verkligen jätte fina! Tack ännu en gång =)
Bild finns på bloggen!
jessica
Det stämmer att jag inte alls vet vart du står i frågan, men jag vet att det inte bara är att rycka upp sig.
Jag vet att människan själv måste vara mogen för det och ha klara fördelar med det "nya" livet för att de ska välja det.
De här männiksorna har kanske inte de fördelarna.
De hade förmodligen någon som brydde sig, "tillräckligt mycket" som du skrev, men en människa orkar inte bry sig hur länge som helst. Man orkar inte med alla lögner, alla löften som inte hölls, alla svek och allt sånt. Jag tror att nästan alla ger upp tillslut, för en alkoholist, ja det är inte bara en go gubbe som sitter och tar några öl på bänken. Det är en människa som manipulerar, ljuger, kanske stjäl, sviker mm. Eller det är inte personen som gör det, det är beroendet som gör det.
Jag tror inte att de någonstans i livet valde att aktivt börja använda alkoholen som tröst. Jag tror att en del kanske hade djupa problem, kanske depression, stressigt jobb, elak fru, blev arbetslös eller något annat som är psykiskt mycket påfrestande. De tog sig en öl, för visst mår man lite goare när man druckit en öl? Eller en Whiskey..
Sedan blev det en vana och inte är det konstigt att ta sig en öl eller två nästan varje dag, det gör massor med människor, speciellt på sommaren. Men vad de inte vet är att just de kanske inte kan behärska sig och lägga ner efter sommaren...
Småsmå steg som får livet att rasa utför.
Jag känner en alkoholist, som visserligen inte sitter på bänken, men som dricker 10-12 starköl varje kväll. Han är butikschef över en stoor affär och tjänar bra med pengar. Han har tur i sin alkoholism, att han har ett bra jobb, och en fru och barn som håller kvar honom någorlunda på en hanterbar nivå, men utan dem... ja vem vet.
Maria
Sv: Jessica, det verkar vara svårt för mig att få ut i text vad jag menar... Jag menar inte heller att det är lätt att bara rycka upp sig. Man vaknar inte bara plötsligt en morgon och känner att "idag är dagen då jag ska sluta dricka". Och har man ingen kvar som bryr sig tillräckligt för att finnas där och stötta och hjälpa till, så känns det nästan som en övermäktig handling.
Däremot tycker jag nog att om man mår dåligt, och plötsligt en dag väljer att dämpa sina känslor med alkohol, så är det ett val man har gjort.
Även om det från början inte är ett aktivt val mot alkoholism, så är det ett val man har gjort. Eller?
När jag mår dåligt gråter jag, smäller i dörrar, gapar och skriker, tränar eller vad det nu kan vara. Jag VÄLJER att göra det. VÄLJER man att ta en whiskey som tröst så är det också ett val. Sen är det klart att ingen vet om man ska fastna eller om man klarar att lägga av efter ett tag.
jessica
Maria, alla börjar ju inte att ta en öl när de mår dåligt, det kan lika gärna vara för att det är gott en sommarkväll, som blir flera sommarkvällar. Det kan vara att de känner sig lite lyxiga när de dricker en fin whiskey, som då kanske blir fler efter ett tag.Det blir en vana och man kanske tar en för att varva ner lite, för att somna bättre eller för att man tycker att man är värd det...
Jag vet väldigt, väldigt många människor som dricker vin lite för ofta. Ofta nog för att de faktiskt ska hamna i en riskgrupp om man gör en sån alkoholriskgruppstest tex http://www.alna.se/pages/page.asp?ID=74 Det finns massor olika, men många fokuserar på fel saker.
Ganska många av oss har godis som en tröst eller en belöning. Det fungerar likadant, men det är inte då man sitter och äter en chokladkaka och kollar på idol och skrattar åt alla fjantarna, som man tänker på att detta är ett steg in i ett sockerberoende som kan leda till att man inte kan hantera det längre.